Lillördag är det idag. Så hette det förr i tiden, eller kanske rättare sagt piglördag. Den dag mitt i veckan som pigorna hade ledigt. Vi får fira lite extra också, dagen mitt i veckan. Det finns det många som gör. Något lite extra just denna dag.

Jag skulle känna för att fira, eller njuta lite mera denna dag, för i natt har jag sovit alldeles utmärkt och jag känner mig rätt så pigg. Till skillnad emot igår. Rörig dag, ingen ordning efter en konstig och annorlunda natt.

Då vi hade gått till sängs så somnade Mysingen rätt så snart och jag låg vaken. Just som jag hade slumrat till så började en väckarklocka att ringa.

"Vad är detta? Är det morgon? Har vi en tid att passa idag också?"

Jag puttade till Mysingen: "Kan du stänga av klockradion, den ringer"? Han har en klockradio på sin sida och jag har en väckarklocka.

Mysingen sträckte ut armen. Tryckte och tryckte, muttrade och muttrade. "Det går inte, vad är det för fel"?

Han steg upp, kröp ner på golvet och skulle dra ut sladden till klockradion. Inget hände, nästa sladd, neej. Men så fick han tag i rätt sladd och radion blev mörk. Men, det slutade inte ringa. "Vad är detta, det går inte, den ringer ändå"? Det ringde och ringde och jag tyckte att ljudet blev högre och högre. Inbillning.

Då kom jag på det. Min klocka var det som ringde. Jag håller på att tappa lite hörsel också så jag hörde inte var ljudet kom ifrån och Mysingen var för trött. Jag stängde av min väckarklocka, ringningen slutade, men musiken hördes fortfarande och mycket högt, märkte vi nu. Stackars grannarna, klockan var cirka halv tolv på natten.

"Vad är det"?, undrade Mysingen. "Du får gå in i Mysrummet och stänga av radion där, jag tror att det är den som har satt igång så här mitt i natten", sa jag. Klart att han steg upp och gick och stängde av radion. Och, det blev äntligen tyst och lugnt.

Det som är så bra med min Mysing är att han ifrågasätter inte något som jag ber honom om, han bara gör det. Han litar kanske så helt och fullt på mig, eller så är han för snäll och vill göra som jag vill så jag inte bråkar. Ja, ni kan ju gissa vad som är rätt.

Det var denna radio som också satte igång och spelade musik. Det hela berodde på att det hade varit strömavbrott och då "säger" den här radion till, då strömmen återvänder, likadant som min väckarklocka gör.

Det är en radio, men den spelar grammofon, CD, kasett och USB. En fin liten allt i allo - som Mysingen.

En bild som jag tog i morse. Det är inte rök utan moln.

Men ska hon inte sätta in någon bild med ett hjärta idag? Jo då. Den uppmärksamme har säkert sett att det finns ett rött litet hjärta, till höger på bilden med radion.

Jag tror inte människor blir

okänsligare med åren.

Men vi blir litet duktigare

på att dölja vår känslighet.