Att älska en människa, innebär

att gå med på att åldras

tillsammans med henne.

Jag tycker att det är så fint, det säger så mycket.

Här är vi på väg.

Tänkte på det i morse då jag frågade Mysingen om han kunde gå ut med mig en stund. Han sa ja, visst gjorde han det. Ibland är det kanske inte så lätt för honom, visserligen är han ett år yngre än mig och frisk och kry, men ändå att först kanske gå ut tillsammans med mig så att jag får lite frisk luft och rörelse i benen och sedan så måste han kanske gå och handla eller på något möte, eller kanske alla 3 sakerna samma dag. Eftersom han promenerar till nästan alla sina uppdrag så kan det bli många steg om dagen.

Därför att han älskar mig så går han med på att åldras tillsammans med mig och då får han göra många extra saker, på grund av min oförmåga. Det är kärlek. Jag är så tacksam för det.

En annan sak som jag är tacksam över är, att få se så mycket på våra promenader. Kanske inga märkvärdiga saker, men något att bli glad över, det piggar alltid upp.

Blommor till exempel. Det är så fint. Dessa finns vid Tuletorget.

Strax ovanför, på slänten, växer det så blått och vackert.

Här är det saker som har blivit bortglömda tydligen. Vantar tror jag och ett litet djur.

En katt är det. Hoppas att den kom tillrätta och hittade sin ägare.

Här nedanför kyrkan kanske ni inte kan se något speciellt. Vägarbetet gäller det inte, för det är inte något speciellt med det i denna lilla stad. Vet inte hur många gator de har grävt upp för tillfället.

Nej, jag tänkte på övergångsmärkerna. Ser ni inte något annorlunda med den ena?

Här syns det bättre. Det är en dam som går över. Det är ovanligt. Ja inte att det är en dam som går över vid övergångsställen, men att hon har rätt till det, en egen skylt.

En egen skylt har denna skylt också fått.

Annorlunda sittplats.

Detta är också egendomligt, med öppettiderna. Är det öppet jämt, eller är det aldrig öppet?

Också något vackert. Jag blir så glad då jag ser regnbågen på himlen. Det har alltid kännts som lite speciellt.

Jag tror på en Gud som gråter med mig,

när jag gråter och allting är gråt.

En tröstande Gud som kan trösta likt den,

som väntar tills gråten gått åt.