I morse tog vi en 50-minuters runda. Det kändes bra att åter kunna gå ut och vandra, som förr, nja kanske inte riktigt som förr, men det går framåt.

Jag tänkte på en sång, då jag vandrade vägen fram, en sång som Huskören brukar sjunga. Hoppas att de sjunger den i morgon på förmiddagsgudstjänsten. Kanske kan jag gå med, det var många veckor sedan som jag var till en kyrka, känns ovanligt.

Tänk vá skönt att bara finnas till

 vara fri och göra allt det som man vill.

 Bara gå sakta fram under sol på en strand,

 höra vinden stilla viska fram Ditt namn. 

 Jag kan inte sluta tänka på,

allt Du ger mig, sommarsol och himmel blå.

Jag hör sång och jag ser hur man skrattar och ler

och man talar om det sköna som Du ger.

Jag sitter högt på ett berg och tittar ut över jorden,

jag ser skogar, jag ser ängar, jag ser hav.

Jag ser människor små, och jag börjar att förstå.

Vi behöver alla Gud och särskilt jag.

Många vet ej om din existens,

men jag tycker att den både syns och känns,

då jag ser allt du gjort både litet och stort,

blir jag tacksam att du tänker just på mig.

Tänk om alla visste vad jag vet,

och det är ju inte alls nån hemlighet,

att den frihet och glädje jag har alla dar,

ja den vill Du ge åt alla och envar.

 En liten ovanlig skyltning? Kanske inte, men det var första gången som jag såg en så´n skylt. Inte såg vi till någon vakt heller, men tidiga mornar sover nog vakterna.

Denna skylt, som vi också ser på våra rundor tycker jag är bra och skulle vara glad om alla hundägare kunde följa detta råd. Alltså att plocka upp efter sina älsklingar. Kopplade, det tycker jag att många hundar inte behöver vara eftersom de är så bra uppfostrade, men där är det kanske också lite olika. Mig stör det inte om de inte springer på mig förstås.

Denna skylt är väl också ovanlig, eller har ni sett något liknande? Skulle egentligen gått förbi avspärrningen för att se om den "arga kärringen" skulle kom farande.

En tråkig sak såg vi också i morse. (Tog ingen bild). Det var en bil som hade fått en sten inslängd genom främre sidorutan så det var bara att kliva in där och ta vad som fanns. Det var lite skräp som var kvar men vad som har försvunnit vet vi inte. Tänk så tråkigt för bilägaren att komma till sin bil på morgonen och upptäcka förödelsen. Stenen låg kvar vid trottoaren.