Plus fjorton grader var det tidigt i morse då vi vandrade ut. Märkligt, det är i alla fall mitten av november månad, kan man säga. Kändes behagligt emellanåt, men ibland tog vinden i och det blåste allt annat än behagligt.
Vet ni vad en vätte är?
Då jag var barn så sa min mamma att det fanns vättar bakom bagarstugan, uppe vid skogen. Jag vågade mig inte dit då det var mörkt, av någon konstig anledning. Jag kommer nämligen inte ihåg att mamma sa något om att de var farliga eller så, bara att det var ”oknytt”.
Ni ser ju så liten och fin den är. Nja, denna såg vi då vi vandrade ut, på väg ner emot Golfängarna i går morse. Det var svårt att få en klar bild, för mörkt, men vättarna vill gärna inte komma fram i dagsljus.
Sedan jag blev vuxen har jag läst mig till att vättar var, enligt gammal folktro, underjordiska väsen som levde under husen där folk bodde. De stal och folk var lite rädda för dom, för de kunde förvandla synen på människor och att om man hällde ut vatten på marken ovanför dom så kunde man drabbas av olyckor eller sjukdomar. Tänk så mycket konstigt, folk trodde på förr. Tomtar, troll, vättar och oknytt, för att nämna några.
I morse träffade vi också på en person som vi inte har sett på flera månader. Det var riktigt trevligt att stanna upp och prata en stund.
Vi lärde känna denne trevlige man under pandemin. Han var också i riskgrupp så han kom varje lördag morgon gående ifrån Solna för att handla i den matvaruaffär som hade öppet mellan 7-8 för äldre personer. Ibland kom vi för tidigt och då stod vi och pratade med varandra en stund innan vi kunde gå in.
Sedan har vi inte setts på ett bra tag. Mysingen har ju legat på Danderyds sjukhus och i morse fick vi reda på att den här mannen hade opererats där i onsdags och var ändå så pigg idag. Otroligt. Men han går ju också ut på dagliga promenader, nyttigt. Det var trevligt att se honom pigg och kry igen.
Mysingen och jag är så glada och tacksamma att vi får vakna varje morgon och ta våra små mysiga morgonrundor. Det är minsann inte allom givet i vår ålder.
Roligt vägmärke kom i vår väg.
På vägen ner emot Lötsjön finns det bänkar som det går att sätta sig på, om inte det är alltför vått av morgondaggen.
Vid Lötsjön finns detta fina schackspel, nästan vid Gröna Stugan. Hoppas att det får stå kvar.
Trevlig helg önskar jag er, mina bloggvänner.
Znogge
12 november 2022 10:26
Jo då, vättar och oknytt det vet jag vad det är. Tänk vad människor trodde på förr.
Jag förstår mer än väl att ni är tacksamma för era promenader. När man blir äldre kommer krämporna som med ett brev på posten och man kan inget ta för givet. Det kan snabbt bli skarpt läge vilket jag såg med vår uppfödare i går. Det gäller att ta vara på dagarna och njuta av sina trivsamma rutiner som betyder mycket.
Önskar er båda en fortsatt fin helg!
Kram
http://znogge.wordpress.com
wiolettan
12 november 2022 20:05
Ja, det är helt otroligt, men skrönorna och historierna gick muntligt från den ena till den andra.
Det är vi verkligen. Att få vara så pass friska och krya så att vi kan gå ut och promenera uppskattar vi ännu mera efter Mysingens svåra pärs i somras. Och, som sagt, vi blir inte yngre och med åldern kommer en hel del skavanker, hos en del mycket medan andra får mindre.
Ja, jag läste ju detta med uppfödaren. Hoppas verkligen att allt ordnar sig till det bästa.
Trivsamma rutiner, dom är mysiga dom.
Tack så mycket Znogge och vi önskar dig detsamma.
Kram!
Hanneles bokparadis
12 november 2022 10:35
Otroligt varm och fin höst, lite regnskurar ibland. Ibland har jag något i handväskan så jag kan sätta mig på en bänk, busskurerna har tak. Fint med schackspel i parkerna, här på bibliotek sitter gubbarna alltid och spelar schack, ibland verkar det som de inte alltid förstår varandras språk, men det gör inget, internationellt spel. Maken har lärt barnbarnen spela schack, jag spelar sällan.
Skönt att Mysingen mår bra.
http://hannelesbibliotek.blogspot.com
wiolettan
12 november 2022 20:08
Det är en ovanlig höst vad gäller vädret och det känns riktigt bra med dessa plusgrader.
Förr hade vi alltid sittunderlägg då vi vandrade långt, men nu blir det ju inte så många kilometrar så det behövs, för det mesta, men det är bra att bänkarna finns.
Schack är ett bra spel och trevligt, men nu är det länge sedan jag spelade det.
Tack Hannele, det håller jag med om.
wiolettan
12 november 2022 20:11
Det gäller att veta vad man gör i naturen tydligen.
Jag visste inte att vättar äter gröt, men att tomtar gör det, visste jag.
Vad den nye ägaren till kvarnen skulle ångra sig, men så kan det gå.
Ja, det finns många historier.
Kram!
Ingrid
12 november 2022 14:59
Visst känner jag till vättar. Om inte annat så har man ju läst sagor där det förekommit, fast jag kan nog inte säga att jag träffat någon personligen.
Vilka fina promenadvägar ni här där runt Lötsjön. Nu har det ju varit helt fantastiskt väder en lång tid. Hoppas att vi får behålla det ett tag till.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid
http://https://ingrids.home.blog
wiolettan
12 november 2022 20:15
Det finns många historier om vättar, tydligen.
Nej, jag har heller aldrig sett någon. (Utom den på bilden då).
Det är så vackert runt Lötsjön och kommunen ser till att hålla cykel- och gångvägar i bra skick.
Ja, det är en ovanlig höst vad gäller vädret. Vi får se hur länge det håller i sig. Så länge som det inte är halt så är jag tacksam.
Tack Ingrid och detsamma till dig.
Kram!
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Gunnel
13 november 2022 09:40
Nog vet jag vad en vätte är. Jag är uppväxt med en farmor som berättade de mest spännande historier om vättar, maror, varulvar och annat oknytt. Så spännande det var. Jag tror hon la grunden för mitt deckarintresse och allt som är lite annorlunda och mystiskt. Kram
http://https://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com
wiolettan
13 november 2022 09:52
Tydligen var vättar något som var vanligt förr i tiden, i folks berättelser och skrönor. Nu hör vi sällan om dom, eller nästan aldrig.
Trevligt att ha haft en farmor som hade berättar lusta, det är mycket värt, att minnas tillbaka på och kanske berätta själv för egna barn och barnbarn.
Kram!
http://wiolettan.bloggplatsen.se
wiper
13 november 2022 10:17
Jag har aldrig hört ordet Vätte i min barndom och uppväxt. Kul att få reda på lite om vättar. Vad härligt att mannen ni lärt känna är pigg och kry nu. Hoppas även din man mår bättre. Har aldrig hört talas om att butiker öppnar tidigare för äldre. Vad roligt dom gjort på vägmärket ;)
Ja du man får vara glad att man har lyckan att få vakna upp varje morgon med sin älskade.
Vi brukar ta med oss underlägg om vi vill sätta oss ner en stund när vi är ute på promenader.
Numera brukar ju inte nåt få stå kvar så det var fantastiskt roligt att schackspelet står där och lyser upp
Ha nu en skön söndag ni båda
Kram!
http://wiper.bloggplatsen.se
wiolettan
13 november 2022 17:21
Det finns mycket som folk trodde på förr, mer eller mindre. Ibland var det bara skrönor som berättades för att det var spännande.
Ja, han har ju varit med om en hel del, operationer som inte fungerat och mycket ont och så, jobbigt. Skönt att det gick bra denna gång och att han är så pigg igen.
Här hade vi flera butiker som under pandemin hade öppet någon timme på morgonen för äldre och folk i riskgrupp. Jag vet i alla fall tre affärer.
Bra förslag med underlägg, det hade vi förr om åren då vi gick längre sträckor och det var skönt att sitta och vila en stund, men nu blir det inte så många kilometrar.
Vi pratade just om det då vi såg spelet. Undrar hur länge det får vara intakt. Vi har inte varit där nu på några dagar, hoppas att det är kvar.
Tack! Hoppas att ni också har en fin helg.
Kram!
Tove
13 november 2022 10:53
Vättar knytt och oknytt
säg har den tiden verkligen flytt
små troll och andra väsen
för dem är jag nog inte kräsen
Lyckan ingen ålder har
snarare åldern lycka spar
Så roligt träffa igen er covidkompis :-)
Önskar er två som tar tillvara dagen som ni gör en fin helg med kramar och ljus hos varann!
wiolettan
13 november 2022 17:30
Du är inte bara konstnär, du är poet också. Många strängar på din lyra. Så fint!
Visst är det så, "att lyckan ingen ålder har". Vi är så tacksamma och glada att vi får vara så pass rörliga som vi är. Det kunde ha varit värre.
Tack Tove och ha det fint.
Kram!
Augusta
13 november 2022 11:53
Men vilket trevligt möte ni fick. Tidig morgon blev en toppendag direkt. Ja, vättar m.m., svårt att förstå att man trodde på sånt tidigare. Men jag tror mer på andar. Har hänt mig saker som inte kan förklaras.
Ni skall båda ha en trevlig dag. I morgon en ny vecka att fylla med minnen :D
Kram
http://nouw.com/gulahuset
Ditte
13 november 2022 17:45
Så fint att ni nu kan ta era morgonrundor igen. Och det är ju vackert ute i denna arla morgonstund.
Vad gäller lyckan är nog dess ålder evig. Går inte att bestämma.
Ett fint möte blev det här denna morgon.
Är glad för att ni nu båda är vid gott mod och har varandra.
Många tankar.
Varm kram
http://https://dittemitti.se
wiolettan
13 november 2022 17:51
Ja, nu är vi på gång igen, Ditte, försöker i alla fall. Det är vackert på morgonen, oftast och framför allt lugnt.
Håller med dig om lyckan, så är det. Vi får vara tacksamma att ha det så bra som vi har det. Och att ha varandra är en stor nåd.
Tack, detsamma till dig.
Kram!
wiolettan
13 november 2022 17:47
Det känns bra då någon som har varit dålig och vi inte kunna ses och så dyker dom upp, friska och som vanligt.
Det var nog vanligt att folk trodde på knytt och oknytt förr, historierna gick från den ene till den andre.
Tack Augusta. Ha det så trevligt du med, med att upptäcka nya saker och få nya minnen.
Kram!
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Geddfish
16 november 2022 11:44
Jag har aldrig sett något knytt men jag vet att de finns. En väninna till mig ser lite då och då.
Men jag kan lätt se djur och ansikten i naturen både på riktigt och på bilder. Spännande.
Önskar dig och Mysingen en fin mellanveckodag! 💖
Varma kramar, Gerd
http://gerd-geddfish.blogspot.se
wiolettan
16 november 2022 12:19
Jag har heller aldrig sett dessa, (utom denna då förstås).
Har din väninna hunnit att ta någon bild av de hon har sett. Det är nämligen inte det lättaste.
Vi ska ha vår fantasi kvar, den berikar.
Tack Gerd och vi önskar dig detsamma.
Kram!
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Göran
16 november 2022 14:25
Under min uppväxt fanns en sportaffär i stan här som ägdes av en lite udda farbror. Varje morgon då han kom till sin butik lyfte han alltid bort 3-4 små gubbar som ingen annan kunde se från trappan innan han låste upp och gick in. Hade dessutom en äldre arbetskamrat för längesen som gick omvägar runt små tomtar och vättar som bara han såg. Inne i fabriken och även utomhus. En gång såg jag honom lyfta bort en från motorhuven på sin bil när han skulle åka hem. Och min mormor brukade säga till dem att flytta på sig innan hon hällde ut vatten utomhus. Fast i hennes fall var det bara för att hennes egen mormor alltid gjorde så. Hörde henne aldrig säga att hon såg dem eller kunde prata med dem.
http://singelfarsan.bloggplatsen.se
wiolettan
16 november 2022 16:54
Det var tydligen någon ritual som den udda farbrodern hade. Kanske han i sin tur hade hört berättas om små "gubbar" som fanns.
Märkligt att det bara är vissa som ser dessa och de är så säkra på sin sak, medan andra bara får höras talas om knytt och liknande.
Såg du verkligen att det var något som han lyfte bort från motorhuven???
Min mamma var också försiktig med att hälla ut varmt vatten utomhus om hon inte var säker på att det inte fanns några små varelser där.
Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...
Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.
Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...
Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.
Resan har gått bra, utan missöden och det är v...
Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.
...
