I morse mulet och grått, vid vår morgonrunda. På väg hem började det att regna, men, det är inget som gör mig något jag är bara så tacksam att jag kan stiga upp och vandra ut. Guds nåd, från början till slut. "Herrens nåd var morgon ny", finns en psalm som heter, skriven av Lina Sandell.
Den här helgen ska jag verkligen försöka att ta det lilla lugna. Nästa vecka är det mycket på gång och två lite obehagliga saker. Nja, jag tycker så men andra har kanske inte den känslan. Jag ska på två läkarbesök, samma vecka, en för mycket om ni frågar mig.
Bland annat ska jag till min hjärtläkare och jag hoppas att jag ska slippa tunghäftan och ta mod till mig och fråga om jag kan få slippa Warantabletterna och få någon annan tablett som tunnar ut blodet. Vet att den är dyr så det beror på något som jag inte vet, om jag får byta eller inte. Pradaxa, undrar hur den tabletten är?
Nu något trevligare, lite morgonpromenadbilder.
Se så fint det blommar i rabbaten.
Vid Lötsjön har kommunen haft en maskin igång och fått upp en mängd näckrosblad. Då vi kom så var det en lastbil där som hämtade upp högarna.
Vattenfontänen är i full gång.
Det här trädet tycker jag synd om. Massor med rötter ovan jord, men näringen räcker tydligen till ändå.
På tal om, tycka synd om, ja jag kan inte låta bli. Den låg på trottoaren framför våra fötter på Tulegatan.
Även detta hjärta låg framför oss då vi kom och gick, tillsammans med ett löv och en fimp. Fimpar slänger folk ofta omkring sig.
På tal om att slänga saker omkring sig. I morse då vi gick på Sturegatan hörde jag helt plötsligen mysingen ropa:
"Hallå där, ta upp bananskalet du slängde och lägg det i en papperskorg, nu och i framtiden".
Han skrek verkligen högt, tjejen hade nämligen hörlurar på sig. Men hon vände sig om, högröd i ansiktet och fick vända och gå tillbaka ett 10-tal meter, för att hämta upp skalet. Tänk att hon gjorde det. Jag menar inte att hon tog upp skalet utan att hon åt en banan och bara släppte ner skalet. Hon var cirka 25-30 år år. Hur är folk funtande nu för tiden? Tittar man inte ner då man går så kan det hända en riktig olycka.
Trevlig helg vill jag önska er mina bloggvänner.
Znogge
9 september 2017 11:08
Två läkarbesök är minst två för mycket tycker jag. Självklart är det viktigt att du tar mod till dig och frågar om det du vill fråga. Daglig medicinering är ju otroligt viktig och den ska fungera bra.
Det är verkligen tråkigt att det finns så många människor som skräpar ner. På våra promenader ser vi både det ena och det andra som borde hamnat i papperskorgen och inte i vår vackra natur. Nonchalant är bara förnamnet!
Kram och god lördag!
http://znogge.wordpress.com
Bosse Lidén
9 september 2017 14:52
Härligt att läsa att det finns någon som vågar "skrika" till och visa när saker är fel.
Många fina foton.
Förstår att du är tacksam för att du orkar gå ut och njuta.
Förstår också att två sådana möten tröttar. Det går så mycket energi innan besöket att det räcker med ett i månaden.
Du måste lova att tuffa till dig och både fråga och ställa lite krav.
Lovar du farbror Bosse. Följer inte Mysingen med? När det är något viktigt tar jag alltid med S. Ett par öron till. Kan ta vid när mina ord är slut.
Kram Bosse
http://bosseliden.wordpress.com
Primrose
9 september 2017 20:27
Förstår att du njuter av att kunna gå ut och njuta, vad gör då en regnskur.
Ett hjärta till ,-))
Hoppas du vågar fråga eller snare kommer dig för, för hos läkaren glömmer man det mesta, ja två besök är två för mycket! ,-)
Att folk bara slänger, bra att mysingen röt ifrån!
Bananskal halkar man ju lätt på också!
Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)
http://enrosafluga.blogspot.com
kicki
9 september 2017 22:30
Så härliga promenader, och fina bilder, ja inte allt då kanske. Men fantastiskt att du hittar hjärtan överallt. Måste betyda att du är en hjärtevän.
Kramar
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu
Ditte
9 september 2017 22:42
Jag änskar dig det bästa inför dina läkarbesök. Hoppas också du kan byta dina varantabletter finns ju ingen anledning att du sinte skulle få byta. (Möjligen ekonomiska, men det ska inte spella in har jag hört idag av en vän som är läkare. Vi pratade om andra läkemedel just då som jag behöver.) Men man kan få stå på sig, vilket är trist i sig.
Skönt med en promenad och att komma upp piggar alltid upp. Fina bilder fick du också.
Bra att din "Mysing" röt till om bananskalet, men man kan ju undr hur hon som slängde det tänkte.
Tänk, ännu ett hjärta. Jag ser aldrig några, men kansk ehar jag för bråttom...
Kram och jag önskar er en fin söndag.
http://dittemitti.se
Gunnel
10 september 2017 11:44
Härligt att det fortfarande är så färgglatt i rabatterna. Det är inte klokt egentligen att vuxna människor ska behöva påminnas om att inte slänga skräp där de står. Papperskorgar finns det ganska gott om. Man gör väl inte så hemma....förhoppningsvis. Kram
http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com
Biggeros
10 september 2017 19:16
Jag hade inte velat halka på ett bananskal. Hur svårt kan det vara att inte slänga skräp i papperskorgen...
Hoppas att det går bra för dig hos farbror doktorn🤗🤗
http://Biggeros.blogg.se
gun
10 september 2017 20:08
Härligt när någon säger ifrån... hur svårt kan det vara att slänga bananskalet i sopkorgen?!?
Förstår att du tycker det är jobbigt med två läkarbesök, men du måste säga ifrån och ifrågasätta. Fina bilder och jag förstår att du njuter av att komma ut.
Kram gun
http://anthilias.bloggplatsen.se