Lite trött idag så det får bli, i mitt tycke, en söt liten historia.

Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han
skall gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste 
verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När äntligen
stövlarna sitter på så säger Oscar:

 De sitter på fel fot!

Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger,
stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem
och börjar om med en super ansträngning för att sätta på dem igen.. Då
säger Oscar:

Det är inte mina stövlar!

Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla
Oscar som tittar på henne med fiskblick.

Ok, säger hon, vi tar av dem då! Och sätter igång med samma träning som tidigare.
Varför sa du inte det tidigare? frågar hon när hon är klar.

Oscar svarar då:

Det är inte mina stövlar, dem är brorsans, men mamma vill att jag skall
ha dem!

Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter hon på
stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter jackan på
honom, halsduk och frågar:

Var är dina vantar?
Jag la dom i stövlarna.

Vill visa en bild av Lyckliga Lotta. En krukväxt som jag fick av min bror på försommaren någon gång, Blomman är så snäll. Den blommar nästan jämt. Några blommor, fina ett tag, vissar och försvinner. Men, rätt som det är kommer det nya. En tacksam växt. Vet inte hur många gånger den har blommat om.

 

Znogge

18 oktober 2014 11:35

Vilken vacker blomma och så tacksam! Av någon anledning har jag aldrig lyckats med "Lyckliga Lotta". Vet inte vad jag gör för fel...

Kram och riktigt god lördag nu!

http://znogge.wordpress.com

wiolettan

18 oktober 2014 12:06

Ja, visst är den vacker, liten och fin.
Lyckliga Lotta fodrar mycket med vatten, tror inte att den ska torka ut.
Trevlig lördag.
Kram!

 

GeddFish

18 oktober 2014 13:08

Vacker blomma och söt barnhistoria!
Jag har haft både lyckliga lotta och flitiga lisa, de ska ha mycket vatten, det är rätt, men jag har tyvärr fått löss på mina efter ett tag.
Men de är jättesöta. Just nu har jag höstglöd, det passar mina gröna fingrar bättre.
Kram, Gerd ♥

http://gerd-geddfish.blogspot.com

wiolettan

18 oktober 2014 15:04

Än har jag inte fått några ovälkomna gäster på blomman, men man vet aldrig.
Höstglöd? Ska kolla hur den ser ut, är inte så bra på blomnamn.
Kram tillbaka till dig.

 

gun

18 oktober 2014 17:02

Vilken söt barnhistoria.... kan först fröken:)...
Lyckliga Lotta är en tacksam blomma.
Kramen gun

http://anthilias.bloggplatsen.sesen.se

wiolettan

18 oktober 2014 17:29

Barn är speciella, verkligen.
Det är min första Lyckliga Lotta och jag är positivt överraskad, brukar inte få blommor att blomma sådär.
Kram tillbaka gun.

 

Portvaktens dotter

18 oktober 2014 18:43

Din Lyckliga Lotta är verkligen fin, och barnhistorien jättegullig.
Kram

http://portvaktensdotter.blogspot.se

wiolettan

18 oktober 2014 18:55

Tack!
Hoppas att du har en bra lördagskväll.
Kram!

 

Marlene

18 oktober 2014 21:21

Haha!

http://fdensammamamman.blogspot.se

wiolettan

19 oktober 2014 20:08

Trevlig kväll Marlene.

 

TantGlad

19 oktober 2014 08:41

Hahaha..det var en jättecharmig och söt historia. Jag gillar gulliga historier.
Jättefin blomma. Du snackar väl lite med LOTTA åxo *ler*

Ha nu en riktig skön söndag.
Kramelikram å hälsa mysingen från TantGlad.

http://tantglad.bloggo.nu

wiolettan

19 oktober 2014 20:11

Tycker som du, mycket om barnhistorier, barn är så spontana.
Nej, tyvärr, jag är mycket dålig med att prata med mina blommor. Min mammma hade "gröna fingrar" och hon pratade med blommorna, då hon vattnade dom, då hon plockade bort vissna blad. Men. jag är inte den pratsamma typen.
Ha en finfin söndagskväll och kram från mig och mysingen.

 

Sessie♔ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ

19 oktober 2014 16:42

Hihi, vilken mardrömshistoria;) Stackars fröken.
Vad roligt med en blomma som blommar om och om igen. Den måste trivas bra hos dig.

kram kram

http://sessie.se

wiolettan

19 oktober 2014 20:13

Det är nästan så att jag känner frustrationen som hon måste han känt.
Jag är mäkta förvånad över blomman som verkar trivas så bra. Han annars sådana som jag inte vet om jag ska slänga ut, då de börjar att se för anskrämliga ut.
Kram tillbaka

 

Musikanta

20 oktober 2014 20:09

Förvånar mig inte det minsta, haha.
Kram från Ingrid

http://Musikanta.blogspot.se

wiolettan

20 oktober 2014 20:57

Inte mig heller, faktiskt. Barn är lite så där småluriga ibland.
Kram.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har jag ”fått” min nya dator, men jag kan inte använda den än. Den förra datorn ville inte som jag ville längre. Denna är en nyare version.   Allt måste börjas om från början så det kanske dröjer innan ni får något livstecken i...

  Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...

  Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.   Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...

  Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.   Resan har gått bra, utan missöden och det är v...

    Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.       ...